SFS Hall of Fame

- fakta och meriter för medlemmarna i Hall of Fame
- varför Hall of Fame?
- hall of Fame i Bolletinen

Medlemmarna i Hall of Fame listas nedan i bokstavsordning

 
   
#1 Orvar Bergmark / 2003
#12 Erik Börjesson / 2004
#21 Anette Börjesson / 2006
#2 Ralf Edström / 2003
#25 Helge Ekroth / 2007
#13 Gunnar Gren / 2004
#3 Karl Gustafsson   / 2003
#22 Kurt Hamrin / 2006
#26 Glenn Hysén / 2007
#4 Anton Johanson / 2003
#17 Filip Johansson / 2005
#27 Lennart Johansson / 2007
#5 Sven Jonasson / 2003
#6 Rudolf Kock / 2003
#18 Bo Larsson / 2005
#19 Nils Liedholm / 2005
#14 Sigfrid Lindberg / 2004
#7 Erik Nilsson / 2003
#8 Torbjörn Nilsson   / 2003
#9 Gunnar Nordahl / 2003
#15 Björn Nordqvist / 2004
#16 Eric Persson / 2004
#23 George Raynor / 2006
#10 Sven Rydell / 2003
#24 Lennart Skoglund / 2006
#11 Pia Sundhage / 2003
#20 Karl Svensson / 2005
^
   
Premiärelvan av SFS Hall of Fame presenterades vid SFS jubileumsmöte den 16 oktober 2003 på Restaurang Råsunda. Vid det högtidliga tillfället var bl a Fotbollförbundets generalsekreterare Sune Hellströmer närvarande.  
   

Orvar Bergmark Placerings- och brytsäker ytterback som tillhörde den yppersta världseliten under 15 års tid. Bytte från lag- till förbundskapten.

Erik Börjesson Den ene av det första decenniets två legendarer. "Köping" Gustafsson (SFS H-o-F nr 3) - fältherren. "Börje" - bollgeniet och dribblern men även skytten.

Anette Börjesson Den första stora svenska damfotbollsspelaren. I Sveriges landskamp nr 5-79 spelade Anette i 70 stycken. Som libero och lagkapten stod hon under 14 år för rutinen och stabiliteten. EM 79/3:a, EM 84/1:a, EM 87/2:a, 5 NM-, 6 SM- och 3 cuptitlar. Hon är även en av de största i badminton. EM-silver 15-tal SM, och dryga 50 landskamper. Expertkommentator och ansvarig för "damfotboll.com" och "Nya Mål".

Ralf ”Nickson” Edström Tillförde huvudspelet en ny dimension. Uppskattad, och orädd, expertkommentator i radio.

Helge Ekroth Den Buster-Keaton-liknande bollartisten och oberäknelige bohemen "Ekis" var AIK:s första, och kanske största, "smokinglirare". Han var ett ständigt dragplåster och den första riktiga publikidolen, ja hela Sveriges gunstling. Gjorde fem mål i debuten mot IFK Göteborg och bildade med "Putte" Kock en av tidernas främsta vänstervingar

Anton Johanson ”Fotbollsgeneralen” gav under sina 16 år som sekreterare och 15 år som ordförande i fotbollförbundet ”pampen” ett ansikte. Under dessa tre decennier den store organisatören och drivkraften. FIFA-ledamot. Drev med järnhand även Ishockeyförbundet.

Gunnar Gren På alla sätt en värdig efterföljare till "Börje". "Il professore" försåg i Milan och landslaget Gunnar Nordahl (SFS H-o-F nr 9) med de målgivande passningarna. OS-guld 1948, VM-silver 1958. Spelarkarriären omfattade 40 (!) säsonger.

Karl ”Köping” Gustafsson Var vår förste komplette spelare. Medlem i landslaget från vår första landskamp 1908, där han var premiärmålskytt, fram till Paris OS 1924. 

Kurt Hamrin Kurre var den förste renodlade yttern som blev allsvensk skyttekung. Hans målsinne förde AIK från div.II till ett allsvenskt medaljlag. Han fortsatte ösa in mål, men nu i Italien. Trots sin position i laget så har han fortfarande bara fem övermän i serie A:s historia. Kurre och "Nackas" ytterspel var en av de avgörande faktorerna till VM-silvret 1958.

Glenn Hysén Hård, men stilfull, mittback. Efter framgångarna med IFK Göteborg spelade "Hajsén" vidare på högsta europeiska nivå i Holland, Italien och England. I kvalmatcherna mot England, till VM 1990, rubricerads han som "mr 100%". I matchen på Wembley erhöll han sex getingar - av fem!

Filip Johansson Fruktad centertank och målskytt. "Svarte Filip" vann den första allsvenskans skytteligan på "oslagbara" 39 mål. Hans 329 mål för IFK Göteborg har endast överträffats av Torbjörn Nilsson (SFS H-o-F nr 8).

Lennart Johansson Ett strålande exempel på en ledare sprungen ur den svenska folkrörelsetraditionen som, utan pampfasoner, alltid stått med båda fötterna på jorden. Började i lilla Åkeshov och avancerade i sin ordförandeposition hela tiden uppåt: AIK bandy, AIK fotboll, Svensk elitfotboll, Svenska Fotbollförbundet, UEFA och, som vice i, FIFA.

Sven Jonasson Beredskapstjänst under andra världskriget ändade hans rekordsvit om 332 allsvenska matcher i rad. Gjorde 252 allsvenska mål; 58(!) fler än tidernas tvåa. 

Rudolf ”Putte” Kock Den yngste landslagsdebutanten, 17 år. Världens bäste vänsterytter vid OS 1924. Lagledare för landslaget vid OS 1948, guld, VM 1950, brons och OS 1952, brons. Senare uppskattad kommentator och tipsexpert (”krysj”) i TV.     

Bo Larsson Bäst på alla platser - en fotbollens tiokampare. Tredubbel allsvensk skyttekung som tog både ett och två steg bakåt (mittfält och libero). Kultstatusen i MFF är på samma nivå som Torbjörns i IFK och Mjällbys i AIK.

Nils Liedholm "Putte" Kock (SFS H-o-F nr 6) ansåg att ett lag bestående av elva "Lidas" skulle vara oslagbart. "Greven av Milano" är ett mer karaktärsbeskrivande smeknamn på den aristokratiske vinodlaren från Valdemarsvik.

Sigfrid "Sigge" Lindberg Var vår förste målvakt av världsklass. Med 50 landskamper var han under ett kvartssekel (1927-1952) vår mesta landslagsspelare. OS-brons 1924

Erik Nilsson Slitstark back som spelade medaljmatcher vid internationella mästerskap under tre decennier. Under en tid vår meste landslagsspelare.

Torbjörn Nilsson En fotbollskonstnär som blommade i IFK Göteborgs tröja, allra mest under säsongen 1982 med UEFA-cupfinalen mot Hamburg som höjdpunkt.

Björn Nordqvist Stabil och brytsäker mittback som personifierade den lojale lagspelaren. Vilket inte minst det faktum att han var lagkapten i 92 (!) av sina 115 landskamper visar. Det senare var på sin tid "världsrekord".

Gunnar ”il Pompiere” Nordahl Vår kanske störste, åtminstone som målskytt. Hans sätt att dominera straffområdet i Sverige, Italien och i landskampssammanhang är knappast möjligt att upprepa.  

Eric Persson "Hövdingen" byggde under åren 1929-1975 med "upplyst despotism" upp Malmö FF från div.II-klass till Europacupfinal (1979). I landslagsledningen (UK) 1949-1960 - sedan 1956 som ordf.

George Raynor Efter tips från FA anställdes Raynor som landslagstränare 1946. Förutom att den lille engelsmannen var en glädjespridare så hade "Jultomten" förmågan att ingjuta självförtroende i spelarna. Hans meritlista är svårslagen: OS 48/1:a, VM 50/3:a, OS 52/3:a och VM 58:a/2:a. På klubbnivå tränade han bl.a. AIK (två cupguld), Lazio och Juventus.

Sven Rydell 20-talets store ”Dribbler”. Den förste, av fyra, Dagbladsmedaljörer från fotbollsfamiljen.  

Lennart Skoglund "Nacka" fick ett genombrott i klassiskt Rekord-Magasinet-stil. På några månader från Hammarby i div. III via spel i AIK, presslandslaget, VM-brons och spel i Inter. Där charmade "Den vajande majskolven" publiken med dribblingar, och klacksparkar. Efter nio år, och ett VM-silver, tog livet i milanosocieteten slut. Via bakgården på Sicilien vände han åter till "Bajen" och polarna på Söder.

Pia Sundhage Den store föregångaren inom svensk damfotboll. Flest landskamper, 146, och mål, 71.

Karl Svensson "Rio-Kalle" med svenska folket då han vid VM 1950 stoppade Italien i Sao Paulo(!). Under en tioårsperiod dubbel OS- och VM-medaljör. Var en tid vår mesta landslagsman.  

Owe Fröberg  /  Bo Hansson  /  Lars Sandlin

Lars Sandlin ersatte 2005 Anders Janson i SFS Hall of Fame-kommitté

Denna sida är senast uppdaterad 2011-12-27

^
   

Fakta och meriter för medlemmarna i SFS Hall of Fame

 
ORVAR BERGMARK 
Född: 16 november 1930. 
Död: 10 maj 2004.
Moderklubb: Byske IF. 
Allsvenska klubbar: Örebro SK (147 matcher / 3 mål 1949-65), AIK (17 matcher 1955). 
Proffsklubb: AS Roma (2 matcher 1962/63). 
A-landskamper: 94 1951-65. 
Meriter: VM-silver 1958. Guldbollen 1958. Stor Grabb 1953. Uttagen i världslaget 1958. 
Ledare: Förbundskapten 1966-1970. Allsvensk tränare i Örebro SK 1961, 1971-73 och hösten 1978.
Övrigt: 2 B-landskamper 1952-56.
^
   
ERIK BÖRJESSON
Född: 1 december 1886.
Död: 17 juli 1983.
Moderklubb: Jonsereds GIF.
Allsvensk klubb: Örgryte IS (12 matcher / 9 mål 1924-25).
Klubbar i Svenska serien: IFK Göteborg (51 matcher och minst 61 mål 1910 och 1912-20), samt Örgryte IS (minst 21 matcher och minst 19 mål 1911 och 1922-24 [inkl finalmatcherna 1924]). 19 SM-matcher och 32 mål för IFK Göteborg 1907-20.
A-landskamper: 17 (14 mål) 1908-22.
Meriter: OS-deltagare 1912. Stor Grabb 1926. Svensk mästare 1908 och 1910. 
Sju seriesegrar i Svenska serien 1911/12, 1912/13, 1913/14, 1914/15, 1915/16, 1916/17 och 1923/24. Seriesegrare i Fyrkantserien (Stockholm-Göteborg) 1918 och 1919.
Ledare: Allsvensk tränare/instruktör i Örgryte IS vid flera tillfällen under 1920-talet och i IF Elfsborg under början av 1930-talet.
Övrigt: 1 mål i OS 1912, 4 SM-finalmål.
 
   
ANETTE BÖRJESSON
Född: 11 november 1954. 
Moderklubb: Tuve IF. 
Allsvenska klubbar: Jitex BK (181 matcher / 52 mål 1978-84, 1988-89 och 1991) och GAIS (1985-87 52 matcher / 13 mål).
A-landskamper: 70 (12 mål) 1975-87.

Meriter: EM-guld 1984. EM-silver 1987. Inofficiellt EM-brons 1979. Årets Fotbollstjej 1982. Stor Tjej 1977. Svensk mästare 1974, 1976, 1979, 1981, 1984 och 1989. Svensk cupmästare 1981, 1982 och 1984. NM-segrare 1977, 1978, 1979, 1980 och 1981.
Ledare: Ordförande i Jitex/JG93 1997.
Övrigt: Lagkapten i laget som vann Europamästerskapet 1984. Gjorde äkta hat-trick på tre straffsparkar i en EM-kvalmatch mot Frankrike 1985.
^
   
RALF EDSTRÖM 
Född: 7 oktober 1952. 
Moderklubb: Degerfors IF. 
Allsvenska klubbar: Åtvidabergs FF (52 matcher / 28 mål 1971-73), IFK Göteborg (37 matcher / 14 mål 1977-79). 
Proffsklubbar: PSV Eindhoven (112 matcher / 56 mål 1973-77), Standard Liège (51 matcher / 27 mål 1979-81), AS Monaco (49 matcher / 16 mål 1981-83). 
A-landskamper: 40 (15 mål) 1972-80. 
Meriter: VM-deltagare 1974 och 1978. Guldbollen 1972 och 1974. Stor Grabb 1973. Svensk mästare 1972. Svensk cupmästare 1971 och 1979. Holländsk ligamästare 1975 och 1976. Holländsk cupmästare 1974 och 1976. Belgisk cupmästare 1981. Fransk ligamästare 1982. Allsvensk skyttekung en gång 1972. 
Övrigt: 4 mål i VM-slutspelet 1974 och 15 europacupmål 1971-81.
^
   
HELGE EKROTH
Född: 26 februari 1892.
Död: 29 november 1950.
Moderklubb: Kronobergs IK / IK  Sture.
Klubb i Svenska serien: AIK 1910-23.
A-landskamper: 18 (10 mål) 1911-22.
Meriter: Svensk mästare 1911, 1914, 1916 och 1923.
Övrigt: Med i OS 1912 (Holland 3-4). Spelade som amatör i Leicester Fosse (nu City) och Tottenhams reservlag, 1913-14.
^
   
GUNNAR GREN
Född: 31 oktober 1920.
Död: 10 november 1991.
Moderklubb: Silverkällans IK.
Allsvenska klubbar: Gårda BK (54 matcher / 16 mål 1938-40), IFK Göteborg (164 matcher / 79 mål 1941-49), Örgryte IS (4 matcher 1959), GAIS (2 matcher 1964).
Proffsklubbar: AC Milan (133 matcher / 38 mål 1949-52), AC Fiorentina (55 matcher / 5 mål 1952-54) och Genova CFC (29 matcher / 2 mål 1955-56).
A-landskamper: 57 (32 mål) 1940-58.
Meriter: VM-silver 1958. OS-guld 1948. Guldbollen 1946 (den första). Stor Grabb 1943. Svensk mästare 1942. Italiensk ligamästare 1951. Allsvensk skyttekung 1947.
Ledare: Allsvensk tränare i Örgryte 1959, IFK Göteborg hösten 1960 samt GAIS 1964 och 1968-69. Teknisk direktör i Juventus 1961 med ligaseger. Avancemang till allsvenskan 1958 med Örgryte IS och 1963 med GAIS som spelande tränare.
Övrigt: 2 B-landskamper 1939-56. 1 mål i VM-slutspelet 1958 och 3 mål i OS 1948. Med i Europalaget mot England 1947. Allsvenskan äldste utespelare genom tiderna, 43 år 11 månader och 1 dag. Spelade vid 55 års ålder en match i division IV för IK Oddevold.
^
   
KARL GUSTAFSSON 
Född: 16 september 1888. 
Död: 20 februari 1960. 
Moderklubb: IFK Köping. 
Klubbar i svenska serien: Totalt 151 seriematcher för Västmanlands-Nerikes BK, Köpings IS (Mellansvenskan) och Djurgårdens IF 1910-24. 43 SM-matcher för IFK Köping, Köpings IS och Djurgårdens IF. 
A-landskamper: 32 (22 mål) 1908-24. 
Meriter: OS-deltagare 1908, 1912, 1920 och 1924 (enbart i truppen). Stor Grabb 1926. Svensk mästare 1917 och 1920. 
Ledare: Allsvensk tränare i IFK Eskilstuna 1933/34-34/35 och Hallstahammars SK hösten 1938. 
Övrigt: Spelade totalt 565 matcher och gjorde 423 mål, därav 207 mål på 93 matcher för IFK Köping. Spelade 12 matcher som amatör i Leicester Fosse 1913-14
^
   
KURT HAMRIN
Född:
19 november 1934.
Moderklubb: Huvudsta IS.
Allsvensk klubb: AIK (62 matcher / 54 mål 1953-55).
Proffsklubbar: Juventus FC (23 matcher / 8 mål 1956-57), AC Padova (30 matcher / 20 mål 1957-58), AC Fiorentina (289 matcher / 150 mål 1958-67), AC Milan (36 matcher / 9 mål 1967-69), SSC Napoli (22 matcher / 3 mål 1969-71).
A-landskamper: 32 (17 mål) 1953-65.
Meriter: VM-silver 1958. Stor Grabb 1954. Allsvensk skyttekung 1954/55. Europacupmästare 1969. Cupvinnarcupmästare 1961 och 1968. Italiensk ligamästare 1968. Italiensk cupmästare 1961 och 1966.
Övrigt: Totalt 21 europacupmål, varav två i finalen av Cupvinnarcupen 1968. Totalt 190 mål på 400 matcher i Serie A. Tre gånger tvåa i den italienska skytteligan. Spelade med Världslaget 1967 mot Spanien.
^
   
GLENN HYSÉN
Född:
30 oktobetr 1959.
Moderklubb: IF Warta.
Allsvenska klubbar: IFK Göteborg (155 matcher / 13 mål, 1978-83 och 1985-87), GAIS (14 matcher 1992).
Proffsklubbar: PSV Eindhoven (45 matcher/12 mål, 1983-85), AC Fiorentina (61 matcher/1 mål, 1987-89) och Liverpool FC (72 matcher 2 mål 1989-92).
A-landskamper: 68 (7 mål) 1981-90.
Meriter: Svensk mästare 1982, 1983 och 1987. Cupmästare 1982 och 1983. UEFA-cupmästare 1982 och 1987. Engelsk mästare 1990. 
Övrigt: Guldbollen 1983 och 1988. VM-deltagare 1990.
^
   
ANTON JOHANSON 
Född: 28 januari 1877. 
Död: 24 december 1952. 
Spelarmeriter: Aktiv i IFK Köping och IFK Stockholm. 
Ledare: Ledamot av Svenska Fotbollförbundets styrelse 1904-37, verkställande utskottet 1908-21 och 1926-30, domarekommittén 1920-21, seriekommittén 1923-36 samt uttagningskommittén 1908-11 och 1914-20, därav UK-ordförande 1917-20. Förbundssekreterare 1905-22 och förbundsordförande 1923-37. Vald till hedersordförande i Fotbollförbundet 1937. Styrelseledamot i FIFA 1932-38 och FIFA-representant i International Board 1924-25.
^
   
FILIP JOHANSSON
Född: 21 januari 1902.
Död: 1 november 1976.
Moderklubb: Surte IS. 
Allsvenska klubbar: IFK Göteborg (181 matcher / 178 mål 1924-32) och 
Gårda BK (1935-36 13 matcher / 4 mål).
A-landskamper: 16 (14 mål) 1925-30.
Meriter: Stor Grabb 1926. Allsvensk skyttekung 1924/25.
Övrigt: Flest allsvenska mål under en säsong, 39 mål 1924/25 på 21 matcher (han var inte spelklar för IFK Göteborg vid premiären). Totalt 329 mål på 277 matcher för IFK Göteborg.
 
   
LENNART JOHANSSON
Född: 5 november 1929.
Ledare: Ordförande i AIK 1967-80, i AIK fotboll 1967-70 och 2000-05, i SEF 1973-85, i Svenska Fotbollförbundet 1985-90 och i UEFA 1990-2007. Vice ordförande i FIFA 1990-2007.
^
   
SVEN JONASSON 
Född: 9 juli 1909. 
Död: 17 september 1984. 
Moderklubb: IK Ymer, Borås. 
Allsvensk klubb: IF Elfsborg (410 matcher / 252 mål 1927-46). 
A-landskamper: 42 (20 mål) 1932-40. 
Meriter: VM-deltagare 1934 och 1938. OS-deltagare 1936. Stor Grabb 1935. Svensk mästare 1936, 1939 och 1940. Allsvensk skyttekung två gånger 1934-36. 
Ledare: Allsvensk tränare i IF Elfsborg våren 1952 - 1953/54 
Övrigt: 3 mål i VM-slutspel 1934-38.
^
   
BO LARSSON
Född: 5 maj 1944. 
Moderklubb: : Malmö FF. 
Allsvensk klubb: Malmö FF (307 matcher / 119 mål 1962-66 och 1969-79).
Proffsklubb: VfB Stuttgart (88 matcher / 21 mål 1966-69). 
A-landskamper: 70 (17 mål) 1964-78. 
Meriter: VM-deltagare 1970, 1974 och 1978. Guldbollen 1965 och 1973 (förste spelare att få utmärkelsen två gånger). Stor Grabb 1968. Svensk mästare 1965, 1970, 1971, 1974, 1975 och 1977. Svensk cupmästare 1973, 1974, 1975 och 1978. Allsvensk skyttekung 1963 (delad), 1965 och 1970. 
Övrigt: 3 B-landskamper (6 mål) 1963-65. Fyra mål i VM-kvalet 1972-73, varav tre på straffspark.
^
   
NILS LIEDHOLM
Född:
8 oktober 1922.
Död: 5 november 2007  
Moderklubb: Valdemarsviks IF.
Allsvensk klubb: IFK Norrköping (48 matcher / 22 mål 1947-49).
Proffsklubb: AC Milan (359 matcher / 81 mål 1949-61).
A-landskamper: 23 (12 mål) 1947-58. 
Meriter: OS-guld 1948. VM-silver 1958. Stor Grabb 1948. Svensk mästare 1948. Italiensk ligamästare 1951, 1955, 1957 och 1959. Europacupfinalist 1958. 
Ledare: Tränare i totalt 646 matcher i Serie A. AC Milan 1964-66, 1977-79 och 1984-87 (215 matcher), Varese FC 1970-71 (30 matcher), AC Fiorentina 1971-73 (60 matcher) och AS Roma 1973-77, 1979-84, 1987-89, 1997 (332 matcher), AC Hellas-Verona 1992 (9 matcher). Italiensk ligamästare 1979 och 1983. Italiensk cupmästare 1980, 1981 och 1984. 
Övrigt: 1 B-landskamp 1946. Deltog i Norrköpingskamraternas segrande lag i allsvenskan 1946/47, men spelade inte tillräckligt med matcher för att bli medaljör (Debuterade för IFK under Englandsturnén efter höstsäsongens slut 1946). Lagkapten för Sverige i VM-slutspelet 1958 och i AC Milan fr o m 1956. Målskytt i VM-finalen 1958 (totalt två mål i VM-slutspel). Förde som tränare Roma till final i Europacupen 1984.
^
   
RUDOLF "PUTTE" KOCK 
Född: 29 juni 1901. 
Död: 31 oktober 1979. 
Moderklubb: AIK. 
Allsvensk klubb: AIK (32 matcher / 6 mål 1924-25 [spelade i svenska serien 1920-24]). A-landskamper: 37 (12 mål) 1919-25. 
Meriter: OS-brons 1924. Stor Grabb 1926. Svensk mästare 1923. Utnämnd till världens bäste vänsterytter vid OS 1924. 
Ledare: Ordförande i uttagningskommittén 1943-56. 
Lagledare vid OS 1948 och 1952 samt vid VM 1950 då landslaget vid samtliga tillfällen kom på medaljplats. Fotbollsordförande i AIK 1954. 
Övrigt:
4 mål i OS 1924.
^
   
SIGFRID ”SIGGE” LINDBERG
Född: 26 mars 1897.
Död: 4 januari 1977.
Moderklubb: IF Örnen.
Allsvenska klubbar: Helsingborgs IF (147 matcher 1924-31) och Landskrona BoIS (27 matcher 1931-32).
A-landskamper: 50 1921-30 (inkl. en inofficiell landskamp 1921).
Meriter: OS-brons 1924. Stor Grabb 1926. Svensk seriemästare 1929 och 1930.
Övrigt: Höll nollan i 10 landskamper och 36 allsvenska matcher. Spelade 29 matcher för HIF i Svenska serien 1920-24.
^
   
ERIK NILSSON 
Född: 6 augusti 1916. 
Död: 9 september 1995. 
Moderklubb: Limhamns IF. 
Allsvenska klubbar: Malmö FF 320 matcher / 1 mål 1936-53). 
A-landskamper: 57 1938-52. Meriter: OS-guld 1948. VM-brons 1950. OS-brons 1952. Guldbollen 1950. Stor Grabb 1943. Svensk mästare 1944, 1949, 1950, 1951, 1953. Svensk cupmästare 1944, 1946, 1947 och 1951.
Ledare: Ledamot i uttagningskommittén 1955.
Övrigt: 1 B-landskamp 1937.
^
   
TORBJÖRN NILSSON 
Född: 9 juli 1954. 
Moderklubb: Jonsereds IF. 
Allsvensk klubb: IFK Göteborg (153 matcher / 88 mål 1977-86). 
Proffsklubbar: PSV Eindhoven (11 matcher / 2 mål 1977), 1.FC Kaiserslautern (65 matcher / 22 mål 1982-84). A-landskamper: 28 (9 mål) 1976-85. 
Meriter: VM-deltagare 1978. Guldbollen 1982. Stor Grabb 1979. UEFA-cupmästare 1982. Svensk mästare 1984. Svensk cupmästare 1979 och 1982. Allsvensk skyttekung en gång 1981. Utsågs 1996 till "Alla tiders Ullevi-idol". Victoriastipendiat 1986. 
Ledare: Förbundskapten U21 2002-03. Allsvensk tränare i Örgryte IS 1993, Västra Frölunda IF 1998-99 och BK Häcken 2001. 
Övrigt: 33 mål i europacupmatcher 1980-86, varav 27 för IFK Göteborg. Med 331 mål är han den spelare som gjort flest mål för IFK Göteborg genom tiderna.
^
   
GUNNAR NORDAHL 
Född: 19 oktober 1921. 
Död: 15 september 1995. 
Moderklubb: Hörnefors IF. 
Allsvenska klubbar: Degerfors IF (77 matcher / 58 mål 1940-44), IFK Norrköping (92 matcher / 93 mål 1944-48). 
Proffsklubbar: AC Milan (257 matcher / 210 mål 1949-56), AS Roma (34 matcher / 15 mål 1956-58). A-landskamper: 33 (43 mål) 1942-48. 
Meriter: OS-guld 1948. Guldbollen 1947. Stor Grabb 1945. Svensk mästare 1945, 1946, 1947 och 1948. Svensk cupmästare 1945. Italiensk ligamästare 1951 och 1955. Allsvensk skyttekung fyra gånger 1943-48. Italiensk skyttekung fem gånger 1950-55. 
Ledare: Allsvensk tränare i Degerfors IF hösten 1961-64, IFK Norrköping 1965-70 samt 1979-80, IF Saab 1973, Östers IF 1975-76 och AIK 1977-78. Tränare i AS Roma 1957-59. 
Övrigt: 7 mål i OS 1948 och 4 mål i europacupmatcher 1956. Två matcher för Europalaget 1947 och 1953.
^
   
BJÖRN NORDQVIST
Född: 6 oktober 1942.
Moderklubb: IFK Hallsberg.
Allsvenska klubbar: IFK Norrköping (245 matcher / 7 mål 1961-72), IFK Göteborg (47 matcher 1977-78) och Örgryte IS (69 matcher 1981-83).
Proffsklubbar: PSV Eindhoven (101 matcher 1972-75) och Minnesota Kicks (61 matcher / 1 mål 1979-80)
A-landskamper: 115 1963-78.
Meriter: VM-deltagare 1970, 1974 och 1978. Guldbollen 1968. Stor Grabb 1966. Svensk mästare 1962 och 1963. Svensk cupmästare 1969. Holländsk ligamästare 1975 och holländsk cupmästare 1974.
Övrigt: 4 B-landskamper 1962-63. Lagkapten i 92 landskamper (rekord). 4 slutspelsmatcher för Örgryte IS 1982-83.
^
   
ERIC PERSSON
Född: 19 april 1898.
Död: 9 juni 1984.
Ledare: Ledamot av uttagningskommittén 1949-54 och 1957-61, därav UK-ordförande 1957-61. UK-ordförande vid VM 1958 då Sverige tog silver. Styrelseledamot i Svenska Fotbollförbundet 1943-68. Ordförande i Föreningen Svenska Serien 1942-56. President i Intertotocupen 1965-74. Ledare i Malmö FF från 1929. Ordförande i Malmö FF 1937-75, under vilken tid klubben tog 11 SM och 9 cuptitlar.
^
   
GEORGE RAYNOR
Född: 13 januari 1907.
Död: 9 november 1985.
Moderklubb: Elsecar Bible Class (England).
Ledare (i Sverige): Tränare för svenska A-landslaget 1946-54, 1957-58 och 1960-61 och tillika Riksinstruktör. Gästtränare i flera allsvenska klubbar 1946-49. Allsvensk tränare i AIK 1949-51 och i Djurgårdens IF våren 1960.   
Meriter som ledare: OS-guld 1948, VM-brons 1950, OS-brons 1952 och VM-silver 1958. Seger i Svenska cupen 1949 och 1950.
Övrigt: Tränare för svenska a-landslaget i 99 landskamper, varav 59 segrar och 258 gjorda mål (landskamper under hans period som landslagstränare med annan tränare utsedd för den specifika matchen, bland annat beroende på att två landskamper spelades samma dag vid några tillfällen, räknas inte med).
^
   
SVEN RYDELL 
Född: 14 januari 1905. 
Död: 4 april 1975. 
Moderklubb: Holmens IS, Göteborg. 
Allsvenska klubbar: Örgryte IS (168 matcher / 146 mål 1924-33 [spelade i svenska serien 1922-24]), Redbergslids IK (20 matcher / 10 mål 1930-31). A-landskamper: 43 (49 mål) 1923-32. 
Meriter: OS-brons 1924. Stor Grabb 1926. Seriemästare 1924, 1926 och 1928. Svenska Dagbladets guldmedalj 1931. 
Ledare: Allsvensk tränare i Örgryte IS 1934/35. 
Övrigt: 1 B-landskamp (1 mål) 1929. 6 mål i OS 1924.

 

 
   
LENNART SKOGLUND
Född: 24 december 1929.
Död: 8 juli 1975.
Moderklubb: BK Stjärnan.
Allsvenska klubbar: AIK (5 matcher 1950) och Hammarby IF (24 matcher 1965-67).
Proffsklubbar: FC Internazionale (240 matcher / 55 mål 1950-59), UC Sampdoria (78 matcher / 15 mål 1959-62), SS Palermo (6 matcher 1962-63).
A-landskamper: 11 (1 mål) 1950-64.
Meriter: VM-silver 1958 och VM-brons 1950. Stor Grabb 1958. Svensk cupmästare 1950, Italiensk ligamästare 1953 och 1954.
Övrigt: ”Pressens son” 1950.
^
   
PIA SUNDHAGE 
Född: 13 februari 1960. 
Moderklubb: IFK Ulricehamn 
Allsvenska klubbar: Falköpings KIK (3 matcher / 2 mål 1978), Jitex BK (146 matcher / 164 mål 1979-89), Östers IF (40 matcher / 65 mål 1982-83), Hammarby IF (129 matcher / 44 mål 1986-96). 
Proffsklubb: ROI Lazio (23 matcher / 16 mål 1985). 
A-landskamper: 146 (71 mål) 1975-96. 
Meriter: VM-brons 1991, VM-deltagare 1995. OS-deltagare 1996. EM-guld 1984. EM-silver 1987 och 1995. EM-brons 1989. Årets fotbollstjej 1981. Stor tjej 1977. Svensk mästare 1979, 1981 1984 och 1989. Svensk cupmästare 1981, 1984, 1994 och 1995. Årets tränare i WUSA 2003. Allsvensk skyttekung tre gånger 1979-83 (bäst notering totalt i de högsta serierna). Sexa i omröstningen FIFA Woman Player of the Century. 
Ledare: Förbundskapten F16-landslaget 1990-96, Förbundskapten F18/19 1997-2000, Förbundskapten U20/21 1996-99. Tränare för Boston Breakers i WUSA 2003. 
Övrigt: 5 mål i VM-slutspel 1991-95. Gjorde 1989 det första kvinnliga landskampsmålet på Wembley Stadium.
^
   
KARL SVENSSON
Född: 11 november 1925.
Död: 15 juli 2000. 
Moderklubb: Kullavägens BK. 
Allsvensk klubb: Helsingborgs IF (349 matcher 1944-59 och 1961-62).
A-landskamper: 73 1949-58.
Meriter: VM-brons 1950 och VM-silver 1958. Guldbollen 1952 (förste målvakt att tilldelas utmärkelsen). Stor Grabb 1950. 
Övrigt: 3 B-landskamper 1945-48 och 10 matcher (rekord) mellan Landslaget och Pressen 1948-61, varav två för Pressen. Släppte in 575 mål i allsvenskan och 124 mål i landslaget, varav 22 insläppta mål i VM-slutspel. Höll nollan i 72 allsvenska matcher och 17 landskamper. 
Tillhörde OS-truppen 1948 utan att få spela och blev därmed utan medalj.
^
   
Not: Uppgifter om antal matcher och mål för olika klubbar avser seriematcher i den högsta serien. Exemplen på meriter etc är begränsade till prestationer som uppnåtts inom fotbollsområdet. För aktiva ledare begränsas informationen till det som uppnåtts när personen valdes in i SFS Hall of Fame. ^
   
   

Varför Hall of Fame ?

Kopplingen SFS och Hall of Fame är ingen ny företeelse. Redan på 80-talet var frågan, efter ett förslag från övertecknad, uppe på bordet. Bakgrund var att jag inte ville att denna idé skulle bli ett "Adidas Hall-of-Fame" eller att irrelevanta kriterier skulle påverka valen. Den dåvarande vice ordföranden Hans-Christer Sjöberg, Herman Mirlas och jag själv arbetade vidare med mitt underlag. I det ingick ett visst engagemang från förbundets sida. Bl.a. skulle en tavla med en teckning av den invalda, detta var på Åke Skiölds tid, sättas upp på hemmarenan. Dessutom skulle ett ex anslås på ett gemensamt ställe. Förslagsvis som ett Hall of Fame galleri i något av Råsundas publikutrymmen. Tyvärr var inte vår samarbetsparter lika entusiastiska.

I samband med att Anders Janson tog över sekreterarsysslan och gick igenom gamla papper aktualiserade han frågan på nytt. Jag förslog att vi tog upp den gamla tråden om än i ett enklare utförande. Jag vill då ha med vår hedersmedlem Bo Hansson i gruppen. Vi tre samlades och tittade igenom mitt nya förslag samt en lista på tänkbara namn. Där saknas förmodligen en och annan kandidat men ingen som på ett seriöst sätt kunde komma i fråga för den första "draften". 

ALLA KAN BLI´ ME´ 
Vi enades om att alla kategorier kunde komma i fråga som spelare, ledare, tränare, domare även journalister och mecenater. Dessutom skall det vara en geografisk spridning. Man kan tro att vi, med vår bakgrund, bara skulle plocka ut stockholmare. Våra presumtiva belackare kommer att bli mycket överraskade. Vidare skulle det vara en spridning på spelarna både då det gäller placering, inte bara målvakter, och tidseran i vilket man verkar. Härvidlag kan man lätt placera de utvalda i varsitt decennium. Ett absolut krav är att man med god marginal avslutat sin karriär. En placering i "Hallen" skall inte få någon att ur PR-syfte värva någon "avdankad" spelare. Självklart skall även kvinnor beredas plats i denna "de gudomligas sal".

Denna karenstid gäller inte för icke-spelare. Ledare och tränare arbetar ofta så länge att dom "faller på sin post". De skulle i så fall inte få möjlighet att njuta av det otium det innebär att vara utvald till medlem av.
 
SFS FOTBOLL HALL-OF-FAME 
Varför elva? Det föll sig ganska naturligt med en elva. Däremot kan denna elva kanske inte sättas ihop till en fotbollsmässig enhet. Den nu utvalda gruppen presenteras i bokstavsordning och numrerade från ett till elva. Fortsättningsvis kommer vi varje år till års- alt vårmötet komplettera med nya namn. Då kommer det inte att röra sig om elva stycken. Det kan kanske bli aktuellt igen till 25-års jubileet. Normalt kommer det att röra sig om säg 4 6 stycken. Det bestäms från år till år. Det kommer inte att bli någon massamling av fotbollspersonligheter. Till det har vi bl.a. Stora Grabbar. De invalda, eller dess efterlevande, kommer att som ett bevis på sin utnämning förevigas ett diplom. Tror säkert att man från vissa mediahåll är kritisk till urvalet. Därför är det viktigt med karenstiden och att reklam- och PR-intressen inte skall få styra urvalet. Det är också anledningen till att vi inte ens behövde fundera över "innenamn" som Zlatan och "Bojjan".

Owe Fröberg 2003

^
Hall of Fame i Bolletinen, klicka ^

Denna sida är senast uppdaterad 2011-12-27